Betyg och kunskapskrav på grundskolan inför gymnasievalet

Vad är kunskapskrav?

Kunskapskrav är riktlinjer som lärare utgår ifrån när de avgör vilket betyg du kan få. De presenteras i form av en tabell även kallat matris. Det finns olika krav för respektive betygssteg, från E (godkänt) till A. Du kan också få betyget F, vilket innebär att du försökt men inte klarat av kriterierna för betyget E. Om läraren inte har underlag nog att betygsätta dig finns risk att du får ett streck "–" vilket innebär att du liksom betyget F inte får något betygspoäng på det ämnet.

För att få godkänt behöver alla kriterier för betyget E vara uppfyllda. Om du klarar mer än kraven för E men inte når upp till en C-nivå kan läraren ge dig ett D, beroende på hur hen bedömt dina förmågor. På samma sätt kan du få ett B om dina prestationer resulterat i betyg mellan C-nivå och A-nivå.

Du kan själv googla fram kunskapskraven till dina ämnen för att tydligare se vad skolan och läraren förväntar sig av dig.

Är det omöjligt att få C om jag fick E på provet?

Läraren använder sig av kunskapskraven för att bedöma vilket betyg som bäst passar dina prestationer under kursens gång. Det finns dock inga regler för hur lärare ska hantera betygsbeteckningarna som elever får på examinationer såsom prov och uppsatser. "Betyget" du får på ett prov är inte ett riktigt betyg enligt skollagen. Om dina resultat under terminens gång exempelvis är C, C, C, C och E kan läraren ge dig ett E likväl ett C eller D beroende på lärarens bedömning.

Kan jag inte få A om jag fick D förra terminen?

Som tidigare nämnt gör din lärare en bedömning av dina förmågor inför betygsättning och tar hjälp från exempelvis kunskapskraven. Om du hade samma lärare förra året i samma ämne har hen en uppfattning kring dina förmågor redan. Men kunskapskriterierna ser olika ut för olika ämnen och nivåer. Klarar du av kriterierna för en viss betygsnivå ska den förra terminen inte hindra dig från att få det betyg dina förmågor motsvarar. Det innebär alltså att du kan få ett A trots att du fick lägre betyg tidigare, det som avgör är hur bra du presterar i ämnet du läser just nu.

Varför ska jag försöka höja mina betyg?

Betyg är ett mått på din kunskapsnivå i ett givet ämne. De kunskaper du lär dig på skolan kommer du att ha med dig hela livet och det är därmed bra att göra sitt bästa och lära sig så mycket som möjligt i skolan. Utöver kunskaper för livet har betyg ett annat syfte nämligen meritpoäng. Olika skolor har olika antagningsgränser. Det innebär att du kan behöva högre meritpoäng för att komma in på ett visst program eller inriktning på en skola. Om du vill vara säker på att komma in på din drömutbildning är det klokt att satsa på så höga betyg du kan i grundskolan.

Undrar du över vad du har i meritpoäng? Då kan du använda vår meriträknare för att ta reda på det.

Kan man snacka sig till ett A?

Betyget du får från en lärare är slutgiltigt. Du kan alltså inte övertyga din lärare att ändra bokstaven på ditt provresultat.

Du har dock rätt till en förklaring kring varför du fick ett visst betyg. Om betyget är uppenbart fel, kanske på grund av felräkning på ett matteprov eller att du och din kompis råkat få varandras betyg, så har läraren befogenhet att göra en ändring.

Behöver jag ha bra betyg hela högstadiet för att få bra slutbetyg?

Slutbetygen är ett resultat av hela din grundskoleutbildning, men bara de betyg du får i nian inkluderas i slutbetyget. Om du exempelvis hade E i idrott i 7:an, C i 8:an och B i 9:an så är det betyget B som räknas in i ditt slutbetyg. På så sätt behöver du alltså inte ha höga betyg hela högstadiet för att få ett högt slutbetyg. Men naturligtvis är det bra att sträva efter så bra betyg som möjligt oavsett vilken årskurs du går i, för att förbättra dina chanser att få ett högt slutbetyg i nian.

Mamma säger att ett E är samma sak som ett G på hennes tid, stämmer det?

Betygsskalan idag går från underkänt (F) till A, som är det högsta betyget. Skalan liknar betygssystemet med G, VG och MVG. En jämförelse kan se ut såhär:

A = MVG (mycket väl godkänt)
B = någonstans mellan VG och MVG
C = VG (väl godkänt)
D = någonstans mellan G och VG
E = G (godkänt)
F = U (underkänt)

Jag läser färre än 17 ämnen – varför är det så?

Det kan bero på flera orsaker. En förklaring är att du valt bort moderna språk (spanska/franska/tyska) och inte läser modersmål eller c-språk.

Fråga din yrkesvägledare om du vill lägga till ett ämne eller om du har vidare frågor angående antalet ämnen du läser.

Vad är skillnaden på ett betyg och ett slutbetyg?

Ditt slutbetyg i ett visst ämne är det sista och slutgiltiga betyget du får i det ämnet. Oftast får du ett slutbetyg i årskurs 9, men i vissa fall kan du ha fått slutbetyg redan i årskurs 8. Det kan bero på att kursen slutfördes då, eller att du har ”tentat av” en kurs tidigare.

Hur får man bra betyg i nian?

För att få bra betyg finns det en rad olika saker du kan göra. Här kommer några pluggtips som förhoppningsvis kan höja ditt meritvärde.

Var aktiv under lektionerna

Skolan är till för dig och att du ska lära dig, så gör det bästa av den! Lyssna, anteckna och ställ frågor – allt för att lära dig så mycket som möjligt. Det gör att du behöver plugga mindre hemma och ger dig bättre förståelse för vad som förväntas av dig på kommande examinationer. Ofta är det läraren som skriver proven, och om så är fallet är det bra att lyssna på lektionerna efter vilken del av kursen de tycker är viktigast. Det är ofta den delen som kommer på provet.

Diskutera ämnet med dina vänner och lärare. Genom att diskutera fördjupas din förståelse och du får fler perspektiv på frågan.

Planera dina studier

Det är lätt hänt att tiden springer iväg när man ska plugga. En kompis kanske vill träffas, ibland behöver rummet städas och den nya serien kanske släppte ett nytt avsnitt samma dag. Istället för att vara stressad när du pluggar och tänka på vad du ska läsa när du gör annat är det smart att planera. Skriv ned en lista på alla saker du vill ha gjort inför examinationen, och fördela dessa över dagarna till provet. När du kommer hem från skolan, gör dagens plugg och var nöjd sen. Därefter finns tid för allt annat du vill göra!

Repetition är kunskapens moder

Det ordspråket har du kanske hört tidigare, vilket inte är konstigt eftersom det stämmer så väl. När hjärnan får processa information om och om igen så fastnar den bättre. Det gör att du har med dig kunskapen till examinationen och in i framtiden. Exempelvis kan du göra “flash-cards”, sammanställa all information i ett stort dokument som du kommer tillbaka till och läsa igenom materialet flera gånger.

Hitta din pluggstil

Vissa lär sig bäst av att läsa, andra av att se på film, lyssna på poddar, lyssna på föreläsningar, diskutera med kompisar etc. Vilken stil passar dig bäst? Testa att plugga på olika sätt för att se vad som är effektivast för dig, och om fler metoder fungerar kan du variera mellan dessa för att plugget ska bli roligare.

Ha koll på kunskapskraven

Den där tabellen som läraren visar i början av varje kurs är bättre än många kanske tror. Där står det vad skolan förväntar sig av en och vad man behöver kunna för att nå de olika betygsstegen. Till exempel framgår det att man i provsvaren kan behöva inkludera minst tre olika perspektiv och exempel i sitt provsvar för att det ska nå A-nivå.

Ta pauser

Många tycker om att plugga med timer och klocka hur länge de exempelvis läser. På så sätt blir det lättare att ta regelbundna pauser. Du kan göra en planering över ditt pluggpass och planera in dina pauser. Annars finns risk att du tar pauser lite hipp som happ när du känner för det, vilket kan vara oftare än du tänkte.

Uteslut störningsmoment när du pluggar

Alla pluggar olika bra i olika miljöer. Vissa tycker om att sitta på ett café och ha lite stök i bakgrunden, vissa gillar knäpptysta bibliotek och andra sitter mest hemma. Testa att plugga i olika miljöer om du ännu inte vet vilken som passar dig bäst!

När du sedan hittat din miljö, se till att stänga av och lägga undan allt som vill ha din uppmärksamhet. Den största boven i dramat brukar vara mobilen, så sätt den på “stör ej” och lägg undan den. Om du har möjlighet, lägg den i ett annat rum (enligt några studier ska det bidra till ens fokus). Ta undan allt som du inte behöver för plugget från bordet där du sitter, ha på dig något som inte kliar eller känns obekvämt och se till att belysningen är lagom. Märker du att något stör dig, ta tag i det på en gång och uteslut det från din pluggstund.

Gör det bästa av det

Oavsett om du vill eller inte kommer du behöva plugga i Sverige. Vissa mer än andra, beroende på om man vill plugga vidare eller inte. Hursomhelst kommer du antagligen spendera många timmar sittandes med en bok i dina händer, så varför inte göra det bästa av det? Hitta roliga sätt att plugga på för att göra det hela mer njutbart. Du kan exempelvis spela in en egen podd om ämnet du har prov på som du sedan lyssnar på som repetition, plugga med vänner på ditt bästa fik eller be en närstående förhöra dig som om det vore ett avsnitt på “På spåret”. Tråkigt plugg är inte bättre för dig, tvärtom.

Lägg ned tid på dina studier

När allt kommer omkring är det som ger mest resultat den tid du ägnar ditt plugg. Om du pluggar mycket ökar chansen att din merit blir hög.

Är alla betyg lika mycket värda?

Ett A i idrott och ett A i matte är värda lika många poäng, precis som med alla ämnen. Men ämnena matte, svenska och engelska är något viktigare eftersom dessa krävs för att vara behörig till en gymnasieutbildning.

Vill du veta hur mycket du har i merit? Använda vår meriträknare för att se hur mycket du har i merit och vilka gymnasier du kommer in på.